Login
+Follow
Login

12 timmar från hemma

By Lars Svanerud on 2014.05.11 In På fjället

Tacksam är ett ord som kommer till mig när jag skidar fram i solskenet uppe på Jostedalsbreen. Jostedalsbreen är Norges och Europas största fastlandsglaciär. 100 km lång, 15 km bred och 600 meter tjock is är imponerade siffror som inger viss respekt. När jag ser mig omkring ser jag ett par av  Norges 2000 meters toppar, Lodalskåpa och Brenibba. Det finns andra skidåkare på plats förutom mig och mina två vänner. Josten på langs är en klassisk skidtur för friluftsfolket i vårt västra grannland. Vår plan är dock inte att göra Josten på langs som kräver två bilar för att logistiken skall fungera.  Efter vår bilresa från Sandviken via Sälen och ett fantastikst Norska landskap når vi fram till startplatsen för vår tur, Fåbergsstölen.

karta

Vi skidar någon kilometer och slår upp våra tält. Innan jag kan somna ligger jag och funderar över hur turen kommer bli. Planen är att ta sig upp på platån via Fåbergstsölsbreen, eller vid sidan av denna, fortsätta mot Brenibba. Vårt basläger för topptur och skiddag är tänkt vid Brenibba eller nedanför Lodalskåpa. Vägen ner är sedan planerad att gå via Småttene, Lodalsbreen och Stordalen.  Väderprognosen vi senast tittade på visade på bra väder torsdag och fredag lite mer moln och någon snöby senare men svag vind på ca 3 meter i sekunden. Något som gnager och inte känns bra är att mobiltäckningen försvann redan under bilfärden på väg till parkeringen och jag kan därmed inte skicka något meddelande att vi är på plats. Min fru Elin som är hemma vet dock att mobiltäckning i fjällvärlden är högst osäker och jag hoppas hon inte oroar sig.

Under natten vaknar jag då och då vilket inte är ovanligt första natten i tält för min del. Brukar sova bättre när jag fått jobba på med vandring eller skidor någon dag. Klockan 6 är det dags att sätta igång med frukost som för min del består av en grötblandning med havregryn, salt, socker, valnötter, russin och mjölkpulver. Blandas bara  med varm vatten, snabbt och energirikt. Packar ner alla prylar och tält i ryggsäcken och sedan bär det av uppför på skidor med stighudar.

 

DSCF5655

Solen lyser och jag blir varm efter bara några hundra meter. Av med jackan och skidar vidare med bara underställströjan på. Sista biten upp är riktigt brant och vi skidar sick sack upp på den hårda snön. Uppe på platån se man Brenibba sticka upp ur istäcket med sina 2017 meter över havet. är det en imponerade syn.

Strax nedanför Brenibba upprättar vi vår första tältplats. Att tälta på vintern är  i många fall bekvämare än sommar tältning. Man får lätt till ett plan underlag, man kan tom skotta upp en liten upphöjning vid huvudet och det bästa av allt är gropen i absiden som gör att man kan sitta bekvämt. Jag har mitt Hilleberg Nallo 2 manna så jag kan tom få in alla packning i tältet.

Sover gott och när jag tittar ut på morgonen så har det mulnat på och sikten är inte längre oändlig. Toppen av Brenibba syns dock och vi bestämmer oss för en topptur efter frukost. Från vår lägerplats är det bara några få hundra höjdmeter till toppen där vi står tillsamman med 3 norrmän och spanar ner på våra tält som lyser röda mot den vita snön. Färden utför går snabbt men ändå med viss försiktighet på ett par turskidor som inte riktigt vill svänga som jag vill.

DSCF5642

DSCF5648

Nu har sikten minskat betydligt och vinden har ökat. Vår plan att lämna tälten och skida till högsta punkten på glaciären ställs in då vi inser att det kan finnas risk att det blir svårt att hitta tillbaka till tälten med bara karta och kompass. Under natten ökar vinden och jag är ut en gång för att kolla till att tältet står bra. På morgonen är all sikt borta , vi ser ca 10 meter, ibland mer ibland mindre. utan mobiltäckning kan vi inte kolla väderrapporter men vi bestämmer oss för att stanna kvar då vi har det bra där vi är. Hur länge kan detta hålla i sig, hur länge räcker mat och bränsle, kommer vi ner till bilen på söndag, när kommer anhöriga börja oroa sig ? Frågorna som diskuteras är många. DSCF5686

Det är maj, vädret kan kanske i värsta fall hålla i sig ett 3-4 dagar. Detta innebär att vi i vårt värsta scenario måste klara oss till tisdag. Vi beslutar att ransonera mat och bränsle. Varannan timme går jag ur tältet, vandrar runt, stretchar, pratar med  Per och Johanna, skottar lite snö osv. För att hålla mig sysselsatt i tältet plockar jag med utrustningen, gör rent köket, Yoga,  läser innehållsförteckningar på maten, kollar kartan mm. Tiden går fruktansvärt sakta.

En dag till håller detta väder i sig men när jag sent på eftermiddagen kollar ut från tältet får jag plötsligt se en skymt av Brenibbas klippor mellan de kraftiga vindbyarna. Jag meddelar mina kamrater i det andra tältet att det finns hopp om bättre sikt. Sikten blir lite bättre och vi beslutar att flytta oss ner mot Småttene för att eventuellt komma i lä från snödrevet. Vi tar ut kompassriktining och skidar iväg och vi ser då och då skymten av bergsklippor som gör oss trygga i att vi håller rätt riktning.

Vi väljer att inte passera sprickområdet i den dåliga sikten utan slår upp tälten ovanför sprickområdet vid Småttene, sonderar snön för att vara säkra på att vi inte ligger nära eller på några dolda sprickor.

Under natten hör jag att vinden avtar och klockan 4 på morgonen tittar jag ut och meddelar de andra att vi har perfekt väder för turen ner över glaciären. På en timme har vi fyllt på med energi och packat ihop. Idag är det söndag och vi siktar på att nå till bilen men inser att vi kommer komma dit minst en halvdag för senare än planen. Det jag känner som jobbigt är att jag vet att ju mer klockan blir ju mer kommer de där hemma börja fundera varför vi inte hör av oss.

 

DSCF5691

Vi har en fantastisk tur neröver i ett magiskt morgonljus. Vi tar oss förbi sprickområdet och kommer ut på Lodalsbreen. Genom Stordalen skidar vi i kuperad björkskog på skaren och påminns om våren när vi vid flera tillfällen får vada över bäckar. Strax efter klockan 13 når vi fram till bilen. Vi packar ihop, byter kläder och börjar åka neröver. Efter några kilometrar har vi mobiltäckning och telefonen plingar till över missade samtal och sms. jag ringer Elin och säger att vi är på väg hem och drar en kort version av vår skidtur.

DSCF5700

I bilen summerar vi turen och vad den givit för oss för erfaenheter.

5 dagar på glaciär att lägga till alla andra dagar
Vintertältning på glaciär (första gången)
Prova på tristessen att ligga fast pga av väder
Ännu en 2000 meters topp
Mat och bränsleransonering
Motion
Solbränna

En fantastiskt upplevelserik tur i ett magiskt landskap tillsammans med två underbara färdkamrater.

 

 

 

 

 

 

 

3 Responses to "12 timmar från hemma"

    Comments (3)

    Leave a comment

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *
    *
    *

Lars Svanerud

Beskrivningstext

TREKKING betyder fritt översatt "Att färdas i naturen".
Jag älskar verkligen att färdas i skog och fjäll. Vandra, klättra, paddla, springa, åka skidor, springa eller gå med snöskor eller köra hundspann är de metoder jag använder på mina turer. Det handlar inte om en hobby utan är min livsstil och mitt sätt att leva.

+Follow

Login